Recension av Hollys Coffee kl. 04.00 | Meny och priser på sydkoreanska dygnet-runt-kaféer

Ett koreanskt dygnet-runt-kafé på en regnig gata kl. 04.00

Klockan var fyra på morgonen och regnet öste ner. Jag kunde inte sova och rullade runt i sängen när jag frågade min fru: "Ska vi dra ut en sväng?" Hon gick upp direkt. Vi tog bara på oss något bekvämt och gick ut, men fanns det ens något öppet den här tiden? Då såg vi att det lyste inne på Hollys Coffee (Hollys Coffee). Det var ett ställe öppet dygnet runt.

Kaféets belysning reflekterades på den blöta asfalten, vilket skapade en ganska mysig stämning. Att bara se kaféets ljus på en helt öde gata i gryningen gjorde mig på riktigt bra humör. En del av er kanske inte vet att det finns dygnet-runt-kaféer i Sydkorea. Det är inte jättevanligt, men i storstäderna dyker de upp då och då. Alla Hollys-kaféer är dock inte öppna dygnet runt, utan det här stället var ett litet undantag. Om du reser i Sydkorea och behöver fördriva tid tidigt på morgonen kan detta vara ett riktigt bra tips.

Så här beställer du från en kafékiosk i Sydkorea

Så fort man kliver in ser man kiosken. Numera är kioskbeställning mer eller mindre standard i Sydkorea, oavsett om det är ett kafé eller en restaurang. Samma sak gäller här. Du väljer helt enkelt din meny på skärmen och betalar direkt med kort eller mobilen. Kontanter funkar inte i dessa maskiner. Men om kiosken känns krånglig eller om du bara har kontanter, kan du absolut gå till kassan och beställa personligen. Personalen hjälper gärna till, så det är inget att stressa över.

Menypriser på Hollys Coffee och flerspråkigt stöd

Här är skärmen på kiosken. Menyn visas med bilder, vilket är superbra. Systemet har också flerspråkigt stöd, så utlänningar som inte pratar koreanska kan beställa utan problem. Du klickar bara på flaggikonen högst upp för att byta språk. Priserna ligger på ungefär $3.50 för en Americano, $3.90 för en Caffe Latte och $4.60 för en Vanilla Delight. Det är rätt standard för kafékedjor i Sydkorea, ungefär samma som Starbucks eller aningen billigare. För dig som inte har stött på Hollys tidigare, så är det Sydkoreas första specialiserade espresso-kafévarumärke som startade 1998 i Gangnam, Seoul. De öppnade alltså ett år före Sydkoreas första Starbucks. Idag finns det närmare 500 butiker i hela landet, men jämfört med giganter som Starbucks eller Twosome Place är det inte jättemånga, så även folk som hängt mycket på koreanska kaféer kan ha missat det. Jag brukar också oftast gå till Starbucks, men Hollys har en annorlunda, lite mer genuin känsla, så ibland drar jag dit medvetet.

Äta här eller ta med, och Sydkoreas regler för engångsmuggar

När du har valt klart din meny dyker den här skärmen upp. Ta med eller äta här? Det här är inte bara en vanlig fråga. I Sydkorea är det enligt lag förbjudet att använda engångsmuggar i plast inne på kaféet, så om du säger att du ska stanna får du din dryck i en riktig mugg eller ett flergångsglas. Engångsmuggar delas bara ut om du väljer take-away. Det viktiga här är att du inte får välja take-away, få en plastmugg och sedan sätta dig ner inne på kaféet. Då kan nämligen kaféet åka på böter. Jag har sett ganska många turister bli förvirrade över detta när de nyss kommit hit. Om du planerar att sitta kvar, välj att äta här. Om du inte hinner dricka upp innan du går kan du alltid be kassan hälla över resten i en engångsmugg.

Ärliga åsikter om Hollys Coffees desserter

Min fru beställde rulltårtan med ren mjölk (Sunsu Uyu Roll Cake). Utsidan är en mjuk sockerkaka, och insidan är helt fylld med vispad grädde gjord på mjölk. Den är söt, men inte för mäktig, snarare väldigt len. Den passade perfekt till kaffet. Men för $4.50 är den lite dyr för sin storlek. Jämför man med en rulltårta från en närbutik är smaken helt klart bättre, men med tanke på att den kostar nästan tre gånger så mycket får det en att tveka lite.

Hollys Dolce Latte, en perfekt latte med kondenserad mjölk

Min fru valde en Dolce Latte (Dolce Latte). Det är en latte gjord med espresso och kondenserad mjölk, och det är en av de äldsta storsäljarna på deras meny. Den söta smaken från den kondenserade mjölken blandas med kaffet och ger en len sötma, men det är inte så extremt sött att det bränner i halsen. Eftersom vi beställde den med is sjönk den kondenserade mjölken till botten, så du måste röra om ordentligt innan du dricker. Om du inte gör det smakar det ingenting på toppen och som ren sockerlag i botten. Min fru gjorde precis det misstaget. Hon tog en klunk och utbrast: "Vad är det för fel på den här?", men när hon väl rört om insåg hon hur god den var.

Mint Chocolate Hollyccino, för oss som älskar mint

Själv tog jag en Mint Chocolate Hollyccino (Mint Choco Hollyccino). Hollyccino är namnet Hollys använder för sina mixade drycker, i princip en slushie med is. Den hade ett berg av vispgrädde på toppen, och chokladbitar var inblandade i den ljusgröna mintdrycken. Mintsmaken var inte överväldigande stark utan ganska diskret, så även någon som testar mintchoklad för första gången skulle nog gilla den. I Sydkorea är folket extremt splittrade i två läger när det gäller mintchoklad. Mint-älskare eller mint-hatare. Det är lite som debatten om ananas på pizzan i Sverige – antingen älskar man det eller så avskyr man det starkt. Jag är definitivt en mint-älskare, så fort jag ser en sådan här meny måste jag testa. Om jag skickar den här bilden till en kompis som hatar mint kommer han garanterat svara att det är "vidrigt", men det är lite av charmen med grejen.

Här är en bild på rulltårtan igen, efter att vi tagit en tugga. Titta på snittet. Det är mycket mer grädde än kaka. När du trycker ner gaffeln väller grädden ut först. Smaken var bra. Men den kostade ju $4.50 och var borta på två eller tre tuggor. Det var helt okej att ha något sött till kaffet mitt i natten, men om du frågar mig om jag skulle beställa den igen... tveksamt. Jag skulle hellre lägga de pengarna på en till dryck.

Kaktårtor hos Hollys Coffee, en prisguide till koreanska kafédesserter

Jag tog även en titt på tårtorna i montern. Tiramisu So Sweet Box (Tiramisu So Sweet Box) kostar $4.80, och Cookies & Cream-versionen går också på $4.80. En Party Pack kostar $25.00. Det är en låda med fyra bitar, och sekunden jag såg dem tänkte jag direkt på Twosome Place. De säljer väldigt många liknande bitar i lådor, och Hollys verkar gå i precis samma riktning. Numera överlever inte de sydkoreanska kafékedjorna enbart på kaffe, så det finns en trend att satsa mer på desserter. Det här gäller inte bara Hollys, utan hela den koreanska kafémarknaden. Den här kvällen var vi för mätta för att beställa mer, men jag bestämde mig för att definitivt testa tiramisun nästa gång.

Miffy-samarbete och säsongens exklusiva menyer på koreanska kaféer

Miffy Mango Cream Cake (Miffy Mango Saengcream Cake), $4.80. Hollys har just nu ett samarbete med Miffy, så det fanns små Miffy-dekorationer uppe på tårtan. För er som inte vet är Miffy en känd holländsk kaninkaraktär som är väldigt populär i Sydkorea. Man kan se bitar av mango varvat med grädden, och rent visuellt var den riktigt gullig.

Miffy Matcha Choux Cream Cake (Miffy Matcha Choux Cream Cake), även den $4.80. Matchabottnen är djupt grön, så snittet såg otroligt vackert ut. Matcha-pulver var strött ovanpå och gräddlagret var tjockt. Matcha är extremt trendigt bland desserter på koreanska kaféer just nu, och det finns nästan inget ställe som inte har en matchameny – oavsett om det är Hollys, Starbucks eller oberoende kaféer.

Milk Crepe (Milk Crepe), $4.80. Den är gjord av flera lövtunna crêpes staplade på varandra, men belysningen i montern reflekterades tyvärr så bilden blev inte helt hundra. Det är dock lite fascinerande hur vanliga crêpe-tårtor är på sydkoreanska kaféer idag. När jag bodde i Bangkok var man tvungen att leta upp specialiserade dessertkaféer för att hitta en sådan. I Sydkorea finns de i princip i vilken kafékedjas monter som helst. Den skiktade texturen skiljer sig markant från vanliga tårtor, och det är roligt att dra av dem och äta ett lager i taget.

Choco Tiramisu Roll kostar $4.80 och Triple Choco Cake ligger på $4.60. Ljuset i montern flimrade lite, så bilden är något oskarp, hoppas ni har överseende med det. Chokladtiramisurullen kändes som en chokladvariant av rulltårtan vi åt tidigare, och trippelchokladkakan bestod av enbart choklad, från botten till grädde. Tror den passar perfekt för de som älskar riktigt mörk och intensiv choklad. Överlag ligger Hollys tårtbitar oftast mellan $4.50 och $4.80, vilket är ett genomsnitt för sydkoreanska kaféer. Om man tänker på att en bit hos Starbucks ligger mellan $4.60 och över $5.30 är Hollys aningen billigare. Men ärligt talat, för det här priset skulle du kunna få en mer hantverksmässig bit på ett lokalt privatägt kafé. Det är kanske baksidan med kedjornas desserter.

Inne på Hollys Coffee, en titt på koreansk kaféinredning

Härifrån är det lite mer om kaféets atmosfär. Inredningen varierar rejält från plats till plats, men det här var ett av de bättre exemplen. Du ska inte förvänta dig att alla Hollys ser ut exakt så här.

Det här var synen som mötte oss direkt när vi kom in på nedervåningen. Kassan till vänster, kioskerna i mitten och hyllor med merch till höger. Klockan var ju fyra på morgonen, så det var helt tomt på kunder. Det kändes som att vi hade hyrt hela stället. Sydkoreanska kafékedjor ser oftast ut så här: nedervåningen är för beställning och upphämtning, medan de faktiska sittplatserna är på övervåningen. Här gick man uppför den röda trappan för att komma till andra våningen.

Oväntade snacks vid kassan på koreanska kaféer

Jag tog en lite närmare bild av kassan. På skärmen i bakgrunden visas en massiv reklam för Vanilla Delight, och det kryllar av kaffemaskiner och utrustning. På ena sidan av kassan var det också fullt av snacks, bland annat sjögräs och Gamja Bugak (potatissnacks friterade med klibbris). Detta är ett traditionellt koreanskt snack där tunt skivad potatis friteras med klibbris. Funderar du på om de verkligen säljer sånt här på ett kafé i Sydkorea? Att sälja enklare snacks som passar till kaffet nära kassan är faktiskt en väldigt vanlig syn här. Det är krispigt och lite salt, och funkar oväntat bra med kaffe. En utländsk kompis som testade det för första gången blev jätteförvånad och sa att det var långt ifrån vanliga potatischips.

Det unika med koreansk kafékultur, en guide till sittplatser

Uppför trappan fanns det platser för de som var där ensamma. Avdelade med små skärmar, utrustade med egna lampor och eluttag vid väggen. Perfekt om man vill sitta och jobba på laptopen. En av de mest unika detaljerna med koreansk kafékultur är att det är helt normalt att gå till ett kafé helt ensam. Folk sitter där med sina datorer och jobbar, studenter pluggar, och folk läser böcker. Att sitta själv i flera timmar är fullt accepterat. Därför har många kaféer i Sydkorea byggt in dessa specialanpassade enmansplatser. Jag spenderar själv mycket tid med att jobba från kaféer, och om jag hittar en sån här enmansplats med ett eluttag så blir det i princip mitt nya kontor. Ibland koncentrerar jag mig mycket bättre där än hemma. Folk utomlands brukar tycka att denna kultur kring singel-sittplatser är väldigt fascinerande.

Upplev koreansk golvkultur på kafé

Det fanns även en sittplats på golvet uppe på andra våningen. Man tar av sig skorna innan man kliver upp. Rummen är delvis avskärmade med valvliknande partitioner, vilket gav en ganska privat känsla. Utrymmet var perfekt för två personer, och att sitta på golvet med utsträckta ben kan faktiskt vara mycket bekvämare om man stannar länge. Sydkorea har en stark golvsittningskultur, som påminner lite om att sitta bekvämt på en ryamatta hemma i Sverige, och du hittar ofta sådana här utrymmen på kaféer. Det kan verka ovant först, men när man väl sätter sig ner är det överraskande skönt. Speciellt om man ska vara där ett tag slår det ofta vanliga stolar. Trots att det var mitt i natten satt en person där ensam och åt något. Att det överhuvudtaget var folk där klockan fyra gjorde mig på ett märkligt sätt lite tryggare.

Mitten av övervåningen hade större bord för grupper. Det fanns plats för upp till fyra personer vid varje bord, men eftersom designen var öppen fanns det ärligt talat ingen känsla av avskildhet alls. Om du sitter nära nästa bord kommer du att höra hela deras konversation. Jag skulle inte rekommendera de platserna om du behöver ha ett ostört samtal. Däremot var taket högt, fönstren breda, och belysningen varm, så stämningen kändes väldigt luftig och trevlig. Nästan alla kaféer i Sydkorea erbjuder förresten gratis Wi-Fi. Om du behöver lösenordet är det bara att fråga i kassan.

Längs med väggen stod en lång soffa, med runda småbord utplacerade med jämna mellanrum för sällskap om två. Träbänkarna hade böjda, mjuka former vilket gav just den här sektionen en lite annorlunda atmosfär jämfört med resten. Färgerna var ljusa, så det skulle nog se helt annorlunda ut i dagsljus. Det är typiskt för koreanska kaféer att blanda olika sittstilar i olika sektioner av samma lokal. Så även om du går till samma Hollys, kan vibben ändras helt beroende på var du väljer att slå dig ner.

Det fanns till och med ett utrymme som var märkt som ett mötesrum. Det hade inga dörrar, så det var inte helt stängt, men de trägaller-liknande väggarna fick det ändå att kännas avskärmat från resten. Inne i utrymmet fanns en L-formad soffa och ett bord i mitten. Perfekt för fyra till fem personer. Det är många som ordnar studiegrupper eller kortare möten på kaféer här i Sydkorea, så den här typen av rum är riktigt användbara. De finns inte på alla Hollys, bara i de riktigt stora butikerna ibland.

Folk som jobbar i gryningen, vardagen på ett koreanskt kafé

En blick över hela andra våningen. Taket i mörka toner, spotlights här och där, stämningen var generellt väldigt lugn. Väggarna hade fin text, och det stod gröna växter utplacerade lite överallt. För att vara en stor kedja kändes det som att de hade lagt ner mycket tanke på det. Trots att klockan var 04.00 satt det faktiskt en person där med sin laptop och jobbade. Som jag nämnde innan är den här synen extremt vanlig här. Koreanska kaféer är inte bara en plats där man snabbt sänker sin kaffe, det är ett utrymme för att arbeta och studera. Dessutom fanns det stora bord, mjuka soffor och avskilda singelplatser, så det var verkligen enkelt att hitta en bra plats oavsett om man var ensam eller i ett större gäng.

Det inre hörnet på andra våningen. Personligen tyckte jag att det här var den bästa platsen i hela lokalen. De hade ställt upp borden i små trappliknande etager, ställt in gröna växter i varje hörn och tänt mjuka, runda stämningslampor som passade perfekt för nattkänslan. Och självklart, uttag vid varje sittplats. Ärligt talat, jag brukade alltid tycka att Hollys var lite sämre inredningsmässigt än konkurrenter som Starbucks eller Twosome. Men den här butiken var helt annorlunda. Problemet är att kvaliteten varierar enormt mellan olika adresser. Som med alla franchise-kaféer i Sydkorea kan vissa platser vara fantastiska, medan andra bara är okej. Jag gick in i ett annat Hollys förut och kände direkt att inredningen var rätt trött. Gå inte in med för höga förväntningar på atmosfären, utan se det mer som en glad överraskning om du lyckas hitta ett av de snyggare ställena.

Hollys Coffee-merch, priser på termosmuggar på koreanska kaféer

På första våningen hade de en hylla för deras merchandise. Termosmuggar, vanliga porslinsmuggar och små grejer som nyckelringar. Precis som att Starbucks är kända för sina varor har Hollys börjat producera och sälja egna. Detta är en lönsam affärsmodell för många sydkoreanska kafékedjor, och de drar in bra pengar på annat än bara kaffet.

Jag tog lite närbilder på prylarna. Keramiktermosen på 650 ml låg på $23.50, muggen med handtag kostade $18.50, en smalare termos låg på $9.60, och en City Modern Tumbler på 350 ml kostade $16.30. Priserna sträcker sig alltså från $9.60 upp till $23.50, så det finns en hel del att välja på beroende på plånbok. Designen är väldigt avskalad och loggan ganska diskret, vilket gör dem väldigt användarvänliga även om man inte bryr sig ett dyft om just märket Hollys. Det är kanske inte en sån där termomugg man känner ett absolut behov av att samla på som vissa Starbucks-släpp, men just av den anledningen kändes den mer praktisk. Jag har hört om folk som köper kafétermosar som souvenirer efter sin resa i Sydkorea, och just den smala modellen såg perfekt ut för det eftersom den är lätt och inte tar någon plats alls.

När jag bodde i Bangkok i Thailand köpte jag en termos från ett Hollys-kafé som låg precis vid Korean Cultural Center. Tyvärr stängdes det stället ner runt 2015 när varumärket drog sig tillbaka från utlandet. Nu har den termosmuggen nästan blivit en exklusiv relik. De har nästan försvunnit helt utanför landets gränser, men på hemmaplan här i Sydkorea tuffar de fortfarande på hur bra som helst.

Hollys Coffee, min ärliga sammanfattning

Vi gick ut dit mitt i natten för att jag inte kunde sova, utan några som helst förväntningar, men det blev faktiskt en riktigt trevlig stund. Ett upplyst sydkoreanskt kafé på en regnig, tom gata i gryningen. Det ensamt var tillräckligt för att vända hela dygnet. Hollys är väl inte precis Sydkoreas främsta varumärke, inte på den nivån som Starbucks är i alla fall. Men det faktum att det började 1998 som Sydkoreas första kafé för espresso och har överlevt till idag är ändå ganska meningsfullt. Deras priser ligger i linje med snittet för landets franchise-kaféer, och den allmänna inredningen och atmosfären har förbättrats avsevärt mot hur det var förr. Nackdelen är som sagt den ojämna standarden mellan olika filialer, och kaktårtornas storlek kändes ganska blygsam med tanke på priset. Men om du hittar ett öppet dygnet-runt-kafé som detta är det helt klart guld värt under en resa i Sydkorea, framför allt när det inte finns så mycket annat öppet mitt i natten. Jag satt bara där, drack min kaffe i tystnad med min fru och lät tankarna vandra... och vet du, ibland är det precis de stunderna man behöver.

Den här artikeln publicerades ursprungligen på https://hi-jsb.blog.